Det är någonting med en blogg som känns stillsamt och tryggt. Formatet öppnar för längre texter, snirklande resonemang, frågeställningar som inte behöver få definitiva svar, inte just nu, kanske aldrig. Det behöver inte gå fort. Tanken är inte att flödet ständigt ska uppdateras och något nytt dyka upp. Och det känns vänligt mot själva det mänskliga, både det som vill ta sig uttryck och det som vill mottaga.

I den här bloggen kommer jag att utforska frågor som intresserar och engagerar mig och som relaterar till min verksamhet: existentiella perspektiv på kulturarvet, relationen mellan kulturarv och hållbarhet, trädgård och teologi, folktro och etnologi. Men det viktigaste att säga är kanske att det här är en plats där jag vill låta just utforskandet, frågorna och stillsamheten få plats. Även tryggheten och, gärna, en hel del trivsamhet och välmående. Jag vill inte bara skriva om, utan också göra och förkroppsliga värden genom själva texten. Välkommen att följa med!